hurrni, vet ni va. dom senaste veckorna har jag hört mycket som "fy vad ful han/hon är", och är dom ful, så verkar man ska hata dom också? jag vet! står man i ett jobbigt läge, så säger man "ja, fyyyy!" även fast man inte menar de, riight? JAG har faktisk slutat med de! säger inte nåt sånt bara för att den som står brevid mig tycker de. Men så här är de ju, jag tycker inte att alla i världen är skit snygga, de tycker nog ingen??? och jag HAR sagt liksom att jag inte tycker "nån" ser bra ut, visst, vissa tycker att de är fel att göra så, de tycker nog jag med, men alltså.. tex om jag bråkar och är skitsur på nån, så brukar de liksom slanka ut dumma ord, men de är ju liksom normalt antar jag? Är jag sur på nån, så kan jag sådär hitta fel på dom och då plötsligt är de fel på dom. Nu låter jag riktigt omogen! men så är de alltså.. jag säger först och tänker sen, eller, ibland hinner jag tänka först och säger inget alls. de borde jag kanske träna på? typ "behärska" mig själv och sätta tejp för munnen när jag är sur, eller helt enkelt lägga ner huvudet i kudden och skrika ut där. Jag tycker ju själv inte att jag är helt perfekt, jag mena, ingen är ju de.. Jag är inte snyggast i världen.. Alla tycker olika.. Man får helt enkelt tycka att nån är ful, men man kan inte hata nån för de och behöver heller inte säga de högt, keep it inside, de blir nog bäst så!